Här följer blogginlägg no. 2 betr. Uddevallavarvets samarbete med EL AB Andersson & Callenberg:
Uddevallavarvets Elritkontor
Varvets Elritkontor var naturligt nog den part som A/C samarbetade med i alla praktiska frågor kring elinstallationerna på fartygen.
Ursprungligen var avdelningen lokaliserad i den stora s.k. ”sidobyggnaden” på gamla varvet.
Efter det att Sörviksvarvet tillkommit, flyttades avdelningen kring åren 1959-1960, ut till Sörvik och inrymdes i de baracker som varvet tidigt 1950-tal byggt som bostäder för sin personal på området Dalaberg i norra Uddevalla (då kallat ”Knivsta”).
1975 flyttades slutligen Elritkontoret till det då nybyggda kontorskomplexet ”Blåkulla”, där man höll till i det tiotal år som återstod tills varvet lades ner.
Elritkontoret, vars chef var Rolf Beckeman med Kalle Olander som biträdande konstruktionschef, bestod av ca ett dussin man och var i början en enda gemensam enhet.
Senare, då fartygen blev alltmer tekniskt komplicerade, bildades en separat automatikgrupp.
Samarbetet UV-A/C på olika plan
Frågor mellan varvets Elritkontor och A/C vad beträffar förbrukad materiel och arbetade timmar hanterades normalt av A/C:s installationschef Tryggve Persson.
När det gällde konstruktionsrelaterade frågor hanterades de normalt av Kjell Karlsson.
Beträffande installationsarbetet ombord i fartygen sköttes kontakterna med varvet i första hand av A/C:s förmän (eller arbetsledare) Tage Mellgren, Rune Lyngstam och Danhold Johansson som ju varit med i företaget nästan från allra första början.
I mitten av år 1976 blev även Morgan Folkesson förman och tog då sin beskärda del av frågorna. Han ersatte då Rune Lyngstam som överflyttats till Verkstaden för att sköta planering.
När det gäller direkt tillverkningsrelaterade frågor var det i första hand John Forslund, verkmästare på verkstaden, som hanterade ärendena för A/C:s del.
Personal
Varvets egen arbetsstyrka växte explosionsartat under vissa perioder.
Det kan nämnas att bara under rekordåren 1956 till och med 1965, dvs under en period på 10 år, anställdes bortåt 9000 man. Folk rekryterades även från Tyskland och Finland.
Det är idag inte helt lätt att förstå hur man kunde få tag i så oerhört mycket folk, och skulle sannolikt vara helt omöjligt idag, i vart fall om det gällde att rekrytera svensk personal.
Även om självklart även avgångarna var stora så krävde förstås engagemanget för Uddevalla-varvet en rejäl personalmässig expansion också för Andersson & Callenberg.
A/C hade som allra mest inte mindre än bortåt 100 marinelektriker baserade på UV, men till detta kom inlånat folk. Vid ett tillfälle var man faktiskt 138 man.
På ett stort nybygge kunde det jobba inte mindre än 30-40 elektriker.
Engagemanget för Uddevallavarvet, och med tiden på flera andra svenska varv, även en kraftig expansion av verkstadsproduktionen och därmed antalet anställda både på Plåt- och Elverkstaden.
ASEA som konkurrent
Då Gustaf Thordén fick lämna Uddevallavarvet år 1958 efterträddes han som varvsdirektör av Josef Anér. På dennes initiativ fick ASEA år 1959 kontrakt på att utföra elinstallationerna på ett av fartygsnybyggena. Tanken med detta var naturligvis att konkurrensutsätta Andersson & Callenberg och, om möjligt, spara pengar.
Detta blev dock för varvets del inte särskilt lyckat, vare sig kommersiellt eller tekniskt, och
ASEA tvingades faktiskt låna personal från A/C för att kunna färdigställa installationen, och ASEA:s insats på detta fartyg blev således endast en parentes.
Bình luận