Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
7 jun 20132 min.
Saxat från Sten Kristianssons bokserie ”Uddevalla
Stads Historia Del II”:
Borgmästare Åberg har äran av att ha skapat den
första industri I Uddevalla som genom arbetarantal kan göra skäl för detta
namn.
År 1781 begärde han av magistraten plats för en
planerad repslagarebana, och föreslog älvstranden utanför sjöbommen ”från det
stället där Israel Broströms inropade tomt sig sluter längs utmed fru
prostinnan Wahlborgs äng till Berget (Valkesborgskullen), och vidare därifrån
linea recta till Löfåsberget”.
Borgerskapets äldste, som fick avgörandet i sin
hand, tillstyrkte med villkor att en 14 alnar (ca 8,5m) bred hamngata ”från
stenmurens yttersta kant” reserverades.
Borgmästaren skulle vidare påbygga denna mur och
stärka den med fyllning, ”så att vattnet ej kan stiga därutöver”.
Arrendesumman blev 6 riksdaler specie årligen.
Med fyllnaden blev det nog si och så i långliga
tider ännu, likaså med den tilltänkta Hamn-gatan. Men banan kom till stånd, en
slags pålbyggnad i stil med sjöbodarna vid ett fiskeläge, för marken var ännu
för sumpig att bebygga på vanligt sätt.
Utseendet kan de äldre rätt väl föreställa sig, ty
repslagarebanan uppfördes på nytt efter stadsbranden 1806, och kvarstod ett
gott stycke in på 1900-talet.
I ett försäkringsbrev från 1833 beskrivs den
egentliga byggnaden som 180 alnar (ca 108m) lång, ”stående på syllarna
underlagda stenar”.
Då sträckte sig banan ända fram till Lövåsberget,
vilket syns på 1855 års karta. Sedan förkortades den något.
Enligt rapport från år 1788 tillverkades alla
sorters tågvirke till rederiernas, såväl som skute- och båtägares behov.
Ända fram till 1806 (året för stadsbranden)
sysselsattes här en mästare och 14 arbetare.
Tillverkningen kunde stiga till 460 skeppund (44,2
ton) och värdet till 7.280 riksdaler specie (år 1785).
*
Repslagarbanan, som
hade ca 10-15 anställda, var alltså en över hundra meter lång byggnad som
sträckte sig från den gamla gården Walkersborg och ut till Johan Newton Sannes skeppsvarv
vid foten av Lövåsberget.
Enligt Gustaf E.
Karlssons ”Uddevalla genom århundradena”, och som även framgått ovan, hade repslageriet
ursprungligen startats av borgmästare Anders Åberg, men övertogs senare av
repslagare Fredrik Nilström.
Då Nilström dog år
1839, tog änkan Johanna över, och skötte det hela i hela 28 år.
År 1867 överlät Johanna
rörelsen på sin måg, den driftige affärsmannan och direktören John Pettersson
(populärt kallad ”Pettersson på Ban”), som under en tid även ägde lantgården
Walkersborg.
Fortfarande gick
det åt stora mängder tågvirke till segelfartygen, och rörelsen fortsatte in på
1900-talet (enligt en uppgift tills år 1915).
John Pettersson
avled 1912. Han var då 77 år gammal, och bör alltså varit född år 1835.
”Pettersson på Ban”
insåg sedermera att oljan skulle ta över alltmer som drivmedel och för
uppvärmning, och han är därför också känd för sin import av petroleumprodukter
och sina oljecisterner, av vilka den första byggdes 1887 vid foten av
Lövåsberget, och sedan ytterligare två. Cisternerna revs för inte så många år
sedan, och stenfundamenten finns fortfarande kvar.
Produkterna
(petroleum och nafta) importerade han själv direkt från Amerika.