Jag saknar tiden när hamnarna var öppna för landets medborgare att promenera utefter kajerna för att se alla sorters fartyg från fjärran länder som besökte Sveriges olika hamnar, för att lossa eller lasta styckegods.
I Uddevalla fick hamnen hand om forna varvsområdet på Sörvik där allehanda gods passerade. Sommaren 1992 var det mycket lövträd som importerades över Uddevalla. Virkes travar var 100 tals meter långa och flera meter höga. Skogs produkter kom ofta från de forna Sovjet stater och då ofta från Baltiska eller Polen.
Just år 1991 hade ”perestrojkan” börjat med full kraft och virket hade doften från mitt hemlands vilda skogar. Jag gick omkring och drömde att en dag skall jag återse mitt hemland vilket skede med två besök 1993.
Vissa drömmar går i uppfyllelse. Jag tror att jag har varit över i Estland 12-13 gånger och varje besök är fortfarande en stor upplevelse, ungefär som när jag vandrade mellan lövträdshögarna på Sörviksområdet år 1991 och insöp doften från Baltikum.
Comments