Uddevallavarvet står naturligvis i fullständig särklass när det gäller skeppsbyggnation i Uddevalla. Det har dock funnits ytterligare skeppsvarv i staden värda att nämnas, inte minst idag när Sveriges Nationaldag firas på Gustavsberg.
Skeppsvarvet på Baggetofta, eller Gustavsberg som det kom att heta från och med år 1774, härstammade från 1700-talet, var Uddevallas äldsta, och startades ursprungligen av Anders Knape Hansson (och kallades då Knapes varv).
Namnet är förresten uppkallat efter kung Gustav III, som ovan nämnt år gav sitt tillstånd till att använda sitt namn till platsen.
På 1800-talet drevs varvet av Carl Jacob Engelke (tills 1851 då han avled), men sista stapelavlöpningen kan ha varit år 1857 med briggen ”Näckrosen” som beställts av Thorburns. Fartygsbyggandet kan dock eventuellt ha fortsatts in på 1860-talet.
Carl Jacob Engelke var en tongivande man i staden. Det var han som 1814 byggde det s.k. Karl XII-huset i Hasselbacken, och han var dessutom under en lång period Gustavsbergsdirektör.
Engelke hade under 1840-talet ägnat sig åt garveri, och bl.a. även åt rederirörelse. Sedan rederirörelsen dock börjat ge sämre resultat, och garveriet brunnit ner 1845, ägnade han sig istället åt skeppsbyggeri.
Att det var segelfartyg (i första hand briggar) som byggdes är förstås självklart, men även pråmar för t.ex. transport av muddermassor byggdes.
Nästan varje år gick ett ståtligt fartyg av stapeln på Gustavsberg. Stapelavlöpningarna var evenemang som annonserades i tidningen på förhand, och föranledde en formlig invasion av åskådare.
Bland nybyggda fartyg kan särskilt omnämnas skeppen ”Linné” (1827), ”Robert” (1834), ”Anders Knape” (1839), ”Hebe” (1841), ”Axel Tauvon” (1844) och ”Christine” (1853).
Flera av byggnaderna som tillhörde varvet står ännu kvar, bl.a. den som nu används för café ”Snäckan”.
Vidare finns fortfarande tre hus på gräskullen ovanför själva varvsområdet som också tillhörde varvet, och där varvsarbetarna och deras familjer bodde.
Inga spår återstår dock av stapelbädd(ar) etc, och det går heller knappast att se att det en gång förekommit fartygsbyggnation där.
Comments