Veckoslutet 22 – 24 september hade Bohusläns museum sin årliga utställning av svampar, närmare 300 olika exemplar var framdukade på långbord uppe på Hyllan.. En utställning som är mycket lärorikt för tänkta svampplockare. Papperen A4 under faten med svampens namn fanns i tre olika färger, Gröna, gula och röda. Färger var som på trafikljus. Grön, ätbara. Gult går att äta i mindre mängd kanske inte så goda. Röt, skall undvikas om du är rädd om hälsaoch livet.
Varför bilder från svamputställningen på vår blogg? Jo, förr i tiden var svampen en av de viktigaste gåvorna som växte i skogarna. Svampen togs tillvara på olika sätt, man kunde torka den eller konservera för att användas på vintern som en viktig vitaminkälla som åts flertal gånger i veckan. Både svamp och bär från skogarna var en viktig mattillägg för svenska folket för att få kraft att bygga upp svensk industri och hålla jord och skogs -bruket igång.
I min ungdom på Nuckö i Estlands (svenskbygd) mellan åren 1937 – 1942 blockade vår mor med hjälp av oss ungar massor av svampar. Det var bara att öppna ytterdörren och gå några 100 meter in i skogen för att få korgarna fulla. Mor, hon var en riktig matmamma och viste hur man skulle bevara svampen som användes under vinter och våren. Antigen torkades eller konserverades svampen. Som en del vet är Baltiskas statens skogar fulla av svampar och bär. Blåbären i skogarna i Baltikum är stora, nästan som svenska körsbär och ”knökfulla” av vitaminer. Men bären är en annan historia.
Har lagt in bilder på bloggen av den minsta svampen som jag såg på utställningen, Gullkrös som växer på förmultnande grenar samt de två största svamparna som jag såg, Jätteröksvamp på 5,7 kg och Svavelticka som nästan var lika tung. Alla tre svamparna var ätbara men kanske inte så smakrika.
